Feedback
Det är alltid lika kul att få feedback på boken. Här är två jag fick i slutet av 2018. Tack Sara och Pernilla.
Tio år idag!
Idag är det exakt tio år sedan jag tröttnade på alkohol. Den första december 2008 var en måndag och jag hade vaknat upp med en känsla om att jag ville något annat. Jag var så evinnerligt trött på att må dåligt; att alltid bära på denna förbannade ångest.
Sedan dess har dagar lagts till dagar och sedan veckor och år. Många säger att jag är duktig och stark som klarat detta. Och ja visst, en liten klapp på axeln kan jag nog ge mig men det har inte varit särskilt svårt. När jag valde bort alkoholen försvann också min ångest. Jag tvivlade aldrig på att det var alkoholen som gav mig ångest. Om jag fick impulsen att dricka slog direkt alla varningsklockor in. Jag ville verkligen inte tillbaka till det själsliga mörkret.
Idag är mitt liv som för de flesta. Det är inte alltid en dans på rosor men livet har blivit så mycket enklare. Jag är en gladare människa idag än vad jag varit på många decennier. Jag har också blivit starkare och tryggare i mig själv.
Observera att jag inledningsvis skrev ”tröttnat på alkohol”. Jag skrev inte ”slutade dricka”. Ni som läst eller lyssnat på boken vet varför.
Är det svaga människor som får problem?
Tro inte för ett ögonblick att alkoholproblem är något som svaga människor utvecklar!
Det har visat sig att det snarare är precis tvärt om. Många som har problemet är ofta mycket driftiga, strukturerade, ambitiösa, ordningsamma och viljestarka människor.
Skål, ta mig fan! är därför en bok som varken mästrar eller trycker ner läsaren i skoskaven. Den gör precis det motsatta.
På ett strukturerat sätt närmar sig boken vilka vi är som brottas med alkoholen. Den tar fasta på våra styrkor och våra tillgångar men också våra tillkortakommanden, den går på djupet av våra funderingar kring alkohol och även kring livet som stort.
På ett relevant, vardagligt och lättsamt språk för den resonemang kring varför annars så karaktärsfasta personer inte lyckas styra sin konsumtion till ett ”normalt drickande”.
Läsaren kommer att mötas av en slående igenkänning fylld med många skratt.
”Den borde ha varit den första boken som någonsin skrivits om alkoholproblem”, har flera läsare sagt. En annan berättar: ”Det är som om boken är skriven just för mig och att författaren sett rakt in i mitt inre”.
Den 5e oktober kommer “Skål” som ljudbok
Många har frågat efter “Skål, ta mig fan!” som ljudbok. Nu är den snart här. Bilden är från Stortytel men givetvis kommer den också på de andra streamingtjänsterna.
Äntligen: snart som ljudbok!
Det har varit många som frågat efter “Skål, ta mig fan!” som ljudbok. Nu är det äntligen på gång! Utgivningen blir troligen i oktober.
”Normalt” drickande under denna midsommar?
Denna midsommar tänker jag dricka normalt och inte bli full!
Så här resonerar tusentals människor just nu. Har man ett alkoholproblem kan man vara lite kluven till midsommar. Samtidigt som man ser fram emot festligheterna finns en känsla av oro: kommer jag att klara av att dricka ”socialt” eller kommer jag att bli full?
Denna oro är ofta baserad på åtskilliga erfarenheter från tillfällen då det gått snett. Det var inte tänkt att det skulle bli på det sättet. Det bara blev så. Konsekvenser och negativa känslor av berusningen hängde kvar i dagar efteråt – ofta förknippat med ångest.
Dessa minnen kommer tillbaka under stora högtider som midsommar. Det finns en inbyggd risk. Man vill inte hamna där igen: Vissa sätter därför upp gränser och egna regler för det kommande drickandet. Dessa regler kan handla om ett visst antal glas, antal glas i timmen eller att dricka i samma takt som omgivningen.
De som har försökt att reglera sitt drickande har ofta försökt det tidigare. Visst har det fungerat någon gång – men långt ifrån alltid.
Så oavsett hur man försöker ”säkra upp” situationen finns det absolut in garanti. Det kan gå precis hur som helst. Innerst inne vet man det – och det skrämmer en!
Intervju i P4 Stockholm den 22e april 07:00
Söndagen den 22 april klockan 07:00, sändes en intervju med mig i ”Mifforadio”, P4 Stockholm. Temat var ”Varför skadar vi dem vi älskar?”.
Ett kanonbra samtal som berör många områden inom ämnet alkoholproblem – och inte minst problemdrickarens självbild.
Intervjun hittar du här. Inslaget börjar 39:20 in i programmet.
”Den mest självklara boken för folk med alkoholproblem”
Jag har hört från ett flertal läsare att boken är klockren för problemdrickare. Några saker som lyfts fram, är att den:
- är helt utan pekpinnar och den moraliserar inte
- inte är skriven av en ”bror duktig” som berättar ”sanningen”
- har en mycket hög igenkänning: ”Det känns som den skrivits just för mig”
- den berör på djupet
Vissa har sagt att ”jag borde ha läst den tidigare” och ”detta borde ha varit den första boken som någonsin skrivits om alkoholproblem – den beskriver precis vad det handlar om!”.
Min målsättning med boken var att nå ut till människor med alkoholproblem på ett helt nytt sätt. Vad jag inte visste var att den skulle träffa så rätt – för så många!
Tack alla ni som hört av er och berättat vad boken betytt.
Tusen glas är för få
Hur ska 2018 bli – ungefär likadant som 2018: för mycket dricka? Eller ska detta året bli annorlunda?
Fast ärligt, hur många gånger har man inte tänkt just så. ”Jag ta bättra mig, jag ska ta mig samman, jag ska dricka normalt. Som andra”. Det fungerade ett tag. Det fick faktiskt riktigt bra. Men efter ett tag började tankarna komma. Man började förhandla med sig själv. Rätt som det var satt man där igen med glaset i hand – och allt var precis som vanligt.
Om du känner igen dig så ska du veta att du är långt ifrån ensam. Så här har i stort sett alla med alkoholproblem tänkt. Jag var en av dessa.
Om du menar allvar med att 2018 ska bli annorlunda kan denna bok ge dig en större förståelse över hur allt hänger samman. Gör dig själv den chansen.
”Ett glas är för mycket – tusen glas är för få”, sägs det. Om man väl tar det första glaset kan man bara inte få nog.
Artikel: Kommer du att bli full nu i jul – igen?
“Hur kommer det att bli denna jul? Som den förra eller som den för några år sedan? Ska man våra bjuda hem barnen? Vill de ens komma?
Man kan tro att denna ängslan endast finns hos de anhöriga, de som drabbas, men så är sällan fallet. Den finns också som den som dricker, hur märkligt det än kan låta.
Han eller hon med alkoholproblem oroas också över hur julen kommer att arta sig: Kommer jag att kunna dricka normalt utan att bli full? I vilken takt kan jag dricka utan att gå över gränsen?”
Läs hela artikeln på Aftonbladet.
